Redaktör'n

12 år senare: Hammarbymarschen – folkfest eller mest fulla fans?

"Just idag är jag stark!" Visst är han lik Kenta!

Hammarbymarschen är en blandning mellan folkfest och fylleslag för huliganer och fans. Det är 12 år sedan jag fotograferade eventet senast och inte mycket har ändrats.

Jag var långt ifrån ensam om att fotografera marschen, exempelvis har Björn Magnusson bloggat med sina bilder här på Fotosidan. Det är intressant att se hur olika fotografer kan fotografera samma event. 

En man som stoppar mig efter marschen och vill se mina bilder i kameran säger uppskattande: "Vad kul att du inte bara tar översiktbilder. Sådana ser ju lika ut år från år". 

Ingen översiktsbild utan 28:an rakt upp i nyllet.

Det finns dock en mästare på översiktsbilder i stan – Jan Lipka. Han bilder är alltid intressanta att titta på.

View this post on Instagram

A post shared by Jann Lipka (@jannlipka)

Som vanligt började fansen samlas i Björns trädgård vid Medborgarplatsen för att tåga söderut mot arenan där Hammarbys första allsvenska hemmamatch för året spelades.

Med gröna rökbomber, raketer och smällare var det allt annat än en vanlig lördagspicknick i vårsolen.

Grön rök är onekligen effektfullt på bild.

Det dracks friskt i parken, i många fall oblygt från stora vinflaskor. All tycks medvetna om att polisen inte bryr sig den här dagen. Caprice Kir för 118,67 kronor litern var absolut vanligast att släcka törsten med. 

På grund av gatuarbete gick tåget en omväg på smågator för att sedan komma ut på den breda Götgatan igen.

Halt på Östgötagatan.

In på Bondegatan mot Götgatan.

De som går främst i tåget är i många fall inte Guds bästa barn utan lättprovocerade unga män utan konsekvenstänk och empati. Idioter, med andra ord. En del av dem var så uppvarvade att de började misshandla sina unga män i tåget.

Det är svårt att uppskatta hur många som går i tåget när man är mitt i det. Det kan kännas som två-tre tusen, men när jag ställt mig mitt på gatan och låtit alla passera så skulle jag snarare säga närmare 20 tusen. Publiksiffran på matchen var 28 322.

Ju längre bak i tåget man kommer, desto lägre blir testosteronnivån och det börjar faktiskt kännas som en folkfest. En blöt sådan.

Eftersom jag inte skulle gå in på arenan och trängas med folk så hade jag full fotografisk beväpning. Två kamerahus med 28-70/2 på det ena och 70-200/2,8 med 1,4x telekonverter på det andra. Det är en effektiv kombination om man missa så få ögonblick som möjligt.

Och här kommer den klassiska översiktbilden från Skanstull mot Globen:

Vilken av bilderna ovan gillar du bäst?

2026-04-07 07:54   Benganbus

Jag tycker det här är en bra och viktigt dokumentation av en speciell händelse! Men det gäller att göra det bra, och att våga gå nära, och försöka visa det speciella!
Och jag gillar massbilden bäst när männen, för det är mest män, sträcker ut händerna, även om bilden påminner mig om andra massmöteten i en annan tid!
Men det här e bra gjort! Och nära fotat!
Fint dokumentärfoto!
/B

Svar från froderberg 2026-04-07 13:35

Tack Bengan!

2026-04-07 10:31   yamahafj

Snygg reportageserie. Gillar ögonblicksbilderna där man ser glädjen hos fansen. Du var tungt beväpnad kameramässigt. Du kände inte att det hindrade dig på något sätt?
Missade mannen i Björns Trädgård, verkar vara en profil...

Svar från froderberg 2026-04-07 12:26

Nej. Jag kände inte att utrustningen hindrade mig i några situationer. Bara att det gav möjligheter.

yamahafj 2026-04-07 13:48

Antar att du är van. För mig har det blivit en börda att släpa runt alla prylar för att vara redo för allt... 😎

Svar från froderberg 2026-04-07 14:18

Förstår vad du menar. Skulle inte funka att gå runt så i vardagslivet. När jag går runt på stan och plåtar gatufoto har jag bara ett hus och 2 gluggar.

2026-04-07 14:10   Nils Bergqvist

Smolket i glädjebägaren tycker jag är de som maskerar sig. Varför kan man undra, men kanske inte så svårt att begripa.

Svar från froderberg 2026-04-07 22:20

Jag har väldigt svårt för huliganerna. Det känns som de är ute efter mycket annat än fotboll och folkfest.

2026-04-07 22:08   Robert Kobsa

Det är flera bilder som är bra, jag får nästan känslan att ha varit med i tåget. Bengaler, rök och maskering är inget jag tycker om. Tyvärr har det blivit en del av fotbollen idag där konsekvensen blivit att en del avstår från att gå på matcher med sina barn då det finns en risk för oönskade händelser och skador, vilket är synd.
Man får gå längst bak...

Svar från froderberg 2026-04-07 22:21

Kul att du gillade bilderna. Jag hoppas att man kan få bukt med huliganerna. De tillför inget positivt, men mycket negativt.