Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Gatufoto är hett i Berlin

I helgen sammanstrålade jag med Joakim K E Johansson i Berlin för att gatufota. Eller, det var precis vad vi inte skulle tillsammans. Gatufoto gör man bäst själv. Det är däremot utmärkt att få lite trevligt sällskap och prata gatufoto när äter en bit eller bara vilar fötterna.

Just fötterna är en känslig punkt när man vill utforska en stad med kameran. När man bara är nere en veckända är det att förgå sig. Det är lätt att gå för långt i början.

Joakim och jag diskuterade bland annat hur man bäst fotograferar en främmande storstad. Ska man åka dit och gå så långt man orkar och sedan direkt åka hem? Eller är det bättre att stanna lite längre tid och ta det mer lungt.

Jag tror på den senare modellen. Om man bara är iväg en dag är det lätt hänt att man bara ser delar av stan alla andra ser. Idag hade jag besök av gatufotobloggaren Eric Kim på Fotosidans redaktion. Han menar att gatufotografer kan hjälpa andra att se. Fotografen kan se saker i en stad som invånarna är hemmablinda för. Jag tror att det kan krävas lite tid att se förbi det mest uppenbara, att ha tid att utforska gator utanför de vanliga shoppingstråken.

Jag slogs av hur lite normalt gatuliv jag såg i Berlin. Det var först när jag åkt fel med tunnelbanan som jag träffade ett mer genuint gatuliv. Annars blev det mest turister som gick rakt fram eller som gjorde något typiskt turistigt. Men även sådana bilder kan ha ett värde.

Ibland är det tur att man åker till fel gata.

Även på de små ödsliga gatorna kan det hända saker.

Hur många bra bilden kan man få på en helg? De stora fotograferna säger att man ska vara glad om man får en handfull bra bilder per år, om ens det. Nu beror det naturligtvis hur högt man lägger ribban. Och det handlar om tur. Men den som jobbar hårdare har mer tur. Det gäller ju att vara ute på gatan för att ens ha chans att få turen på sin sida.

Jag tycker att jag fick fler bra bilder under två dygn i Berlin än under en vecka i Aten för ett och ett halvt år sedan. Det är flera faktorer än bara tid och tur som spelar in så det är svårt att djupanalysera utfallet.

Joakim och jag hann avverka många timmars bilddiskussioner under resan. En sak som vi kom in på är om kameran spelar någon roll för hur folk reagerar på ens fotograferande. Joakim har varit inne på ämnet i sin blogg.

Jag tror att det spelar väldigt liten roll. Det sitter i huvudet på fotografen. En fotograf som är trygg i situationen accepteras som regel. Det är den som smyger och verkar skum som folk reagerar mest på. Jag är inne på att testa att fotografera med en stor blixt med softbox. Mer indiskret är svårt att vara.

Spelar inte kameran någon roll då? Jo, en snabbare är mer effektiv.

Till sist en bild på Joakim och hans fina Canon 7. Själv kör jag med en ful Canon 5D mark II och en enkel 35/2.

Inlagt 2012-05-29 19:58 | Läst 7503 ggr. | Permalink
Detta känns som den första kommentaren jag skriver på flera år här på fs.
Men första bilden i inlägget är helt otrolig. Storheten i byggnaderna, och de två små människorna. Helt fenomenalt.
Fantastiskt ljus på dem. Och skuggspelet i omgivningen.
Svar från froderberg 2012-05-29 23:30
Kul att jag kunde få dig att börja kommentera igen :)
Jag tror också på att stanna en tid och ta det lugnt!
Så man får lugna ner sig litet! ;)
Som sagt, en bra bild blev det när du åkte fel! :)
Kollade du några utställningar?
Hälsade på Nina Grundemark?
/B
Svar från froderberg 2012-05-29 23:31
Trodde du skulle kommentera min kamerateori :)

Jag och Joakim kollade in C/O som är Berlins motsvarighet till Fotografiska. Hann inte träffa Nina och kolla hennes galleri tyvärr.
Ny plats, nya möjligheter. Man ser något nytt och då tror jag det blir mycket mer bilder än på hemmaplan. Man blir ju oftast hemmablind. Jag tycker Uppsala är dötrist att fota i...alltså just staden. Men åker jag bort blir man direkt inspirerad.
I alla fall när det gäller gatufoto. Detaljbilder finns ju alltid, för den skull behöver man inte resa bort.

Dina bilder är fina. Gillar första, tredje och sista.
Första för dess rymd, ett par/ vänner som i en stor pulserande stad sökt sig till ett ensamt ställe att få vara ifred på.
Den tredje för den blå färgen som går igen i både strumpbyxor och staty =)
Sista bilden för fotografen som gömmer sig för fotografen.

Men bilden med bussen och texten "des Wodkas" får mig att le och tänka på sällskapsresan.

Ha det gott
/Lena
Svar från froderberg 2012-05-29 23:32
Tack! Jag har faktiskt åkt till Uppsala för att gatufoto. Ny mark för mig.
Riktigt bra bilder Magnus. Nästa gång jag ger mig iväg blir det nog digitalkameran för min del också. Jag är lite trött på det analoga köret, faktiskt.
Benganbus 2012-05-29 22:25
Köp en Fuji X100! :)
Ganska otröttsam kamera faktiskt! :)
B)
Joakim K E Johansson 2012-05-29 22:26
Ska du sälja din? ;-)
Mr Fröderberg. Fantastiska streetbilder. Min pers. fav. är n. 2. Den har nästan overklligt mycket klassisk gatufotokänsla över sig utan att på något sätt vara plagiat.

Kudos

P-E
Svar från froderberg 2012-05-30 10:39
Tack och bock :)
Magnus, Stor kamera eller liten kamera? Smygfotografera eller prata med folk? Analogt eller digitalt? Färg eller svartvitt? Osv... Det finns väl inga svar på den här typen av frågor. Inga svar annat än de Du kan formulera för Ditt eget fotograferande. Var och en gör efter sin egen smak och en fotografs sanning kan inte göras universell. Det var inte så länge sedan Helen Levitt var på Fotografiska och flera av de bilder som visades där var smygfotograferade med en vinkelsökare på Leican. Min poäng är att man bara ska titta på bilderna. Tror inte Helen Levitt hade problem med sitt fotograferande som gjorde henne otrygg. Att rangordna metoder och göra det ena mer rätt än det andra kanske funkar om man behöver skriva av sig lite på FS, men i slutänden måste varje fotograf ändå få välja arbetsmodell utan att i varje moment behöva försvara valet.
Svar från froderberg 2012-05-29 23:34
Jag brukar säga att var och en får hitta sin teknik och metod. Men jag tror inte någon blir sämre av att utstråla säkerhet och jag vet att en del reagerar på smusslande med kameran.
Kul att se bilder :) Tack för att du delar av dig bilderna.
Berlin är en trevlig stad, i alla fall det jag har sett av den, jag var där för ett par år sedan och vi gjorde ett kul jobb.
Det bästa, och samtidigt det sämsta, är att en del av det gamla finns kvar. Det verkar dessvärre som att det mesta av det gamla och slitna Berlin är på väg bort. Men jag upplevde staden som härlig, trevlig atmosfär och överlag väldigt trevligt folk.
Då blir det kanske något mer lättjobbat, åtminstone för oss när vi var där. Dessutom hade vi med oss en som har besökt Berlin rätt frekvent och han har väldigt bra koll på vad man ska se eller inte se. Hur upplevde du staden?

Sköna bilder!
Svar från froderberg 2012-05-30 10:38
Jag upplevde Berlin som en storebror till Köpenhamn. En stad med blandning av modernt och gammalt. Avspänd stämning. Skulle vilja åka tillbaka och uppleva Berlin som berlinarna gör det, inte som en turist.
Patrik Lindgren 2012-05-30 12:17
Hör av dig i så fall om du vill ha lite tips om miljöer du vill se/besöka/fotografera. Vi har som sagt en kille här på redax som efter att ha varit i Berlin ett otal gånger har en förmåga att leta fram många guldkorn som inte står med i alla guider osv.
Svar från froderberg 2012-05-31 10:15
Det ska jag göra!
Intressanta tankar och underbart fina bilder där den första blir min favorit! Jag tror också att ett längre besök gör att man hinner ta in det som inte är så uppenbart. Undrar lite hur du skulle uppfattat Berlin idag jämfört mot säg för 10 år sedan? Mina vänner har precis flyttat från Berlin och jag grämer mig att jag inte passade på när de bodde där, men framöver ska dit nån gång. :-)
Ha det fint!
//ewa



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg